Welcome to

Akolorfulliving

Home / Life / Good day

Good day

När jag fick barn insåg jag att jag aldrig kommer att vara ensam längre. På gott och ont. De korta stunder som jag är det försöker jag ta till vara på varje sekund så till den grad att tiden bara flyger förbi och vips så är det över. Det otroliga är dock att hur mycket jag än njuter av min egentid så spricker jag nästan av saknad när jag väl ser honom igen. 

Idag var en helt underbar dag. Jag lämnade av Zion på förskolan och skulle den här gången inte vara med som jag har varit i en och en halv vecka utan idag skulle vi vinka. Det gjorde vi ganska på en gång och sen var jag fri. F R I. Klockan nio på morgonen. En onsdag. Den känslan. Jag ringde till och med en kompis i mitt lyckorus för att berätta. Sen gick jag till gymet där det uppenbarligen vid den tiden är pensionärsstund. Och jag fick in ett så grymt bra pass. Ben. Pensionärerna såg ut att stretcha. Långsamt. Sen gick jag hemåt. Själv. Utan barnvagn eller barn som behövde mutas med majskrokar hela vägen. Förstår ni. 

Zion skulle inte hämtas förrän kl 13 och det skulle Kodjo få göra. Klockan var 11. Jag tog en dusch. En lång dusch. Tvättade håret. Det ni. Mitt på ljusa dan! Smorde in mig med diverse krämer, hade en liten ritual för mig själv. Sen åt jag lunch. Själv. Framför teven. Utan att någon petade eller drog i mig eller maten. Ingen som ville smaka. Ingen som krävde uppmärksamhet. La upp lite bilder på bloggen. Och målade naglarna. En sån sak. Måla naglarna. Nu låter det som att jag aldrig gör det men det är liksom inte en jätteprioritet ibland eller så målar man och springer vidare och då är allt utsmetat. Nu satt jag kvar. Det gjorde även lacken. 

Sen kom de hem. Men då. Då åkte jag iväg – på spa pedikyr – ett presentkort jag fått av Kodjo i julas som jag nu bokat tid för i birthdayweek anda. Och det var så jävla skönt. Så! Sen strosade jag runt lite. Tog mig tid. Innan jag åkte hem.

Och där var de, mina två kärlekar, som jag plötsligt kände att jag älskade lite mer, ännu mer än någonsin.

Det är magiskt det här med egentid. Att unna sig. Göra sånt som man kanske inte gör varje dag. Dra ut lite på saker. Göra allt i ett långsammare tempo. Andas in. Och ut. Och känna att man är själv, just där och då. Men aldrig ensam. 

I had some me-time today. It was a great day. Left the kiddo at preschool, went to the gym at prime time, had lunch by myself without anyone wanting to taste my food but me, washed my hair in the middle of the day, put some pics up on the blog, painted my nails without stressing and the paint getting all smudged out and then went to a spa-pedicure appointment. It was amazing. And when I got home – they were right here, the two loves of my life, and I loved them a little bit more the second I saw them. 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

To get the latest updates

>> <<

%d bloggers like this: